torsdag 13 oktober 2011

Föreläsning med Nicole Foss - stundande ekonomisk kris

Nicole Foss är en välkänd debattör och bloggare om ekonomi och energi från Kanada. Hon var och föreläste i Uppsala i Cemus regi den 11 oktober om resurs- och finanskriser och även lite om Fukushimaolyckan .

Vad är då en spekulationsbubbla? Jo de är vanliga historiskt sett: tulipanbubblan i holland på 1600-talet och börskraschen på 1930-talet i USA exempelvis. De handlar i botten om flockbeteende och psykologi: vi tror att det alltid kommer att gå upp och därför så låter vi girigheten styra. Bubblor bygger alltså på att det alltid finns en ny dåre som är beredd att betala mer. En bra analys av detta görs av den välkända bloggaren Cornucopia?. Bubblor innehåller mycket virtuellt värde och det underliggande värdet är ofta mycket lägre värderat. På samma sätt så överreagerar flocken när det bubblan spricker och värdet faller oftast till under det underliggande värdet. Foss återkommer hela tiden till den paraboliska formen på en kurvan som ett säkert tecken på att vi har en bubbla. Titta exempelvis på denna kurva som visar det amerikanska aktieindexet 500 historiska utveckling

Hur har det då kunnat gå så här galet? Ska inte våra politiker sätta stopp för spekulation? Foss menar att de som har makt hela tiden har mest att förlora - och så länge det går upp är alla glada och nöjda. Det vi har är inte bara en bubbla på aktiemarknaderna utan länder och privatpersoner har också skuldsatt sig väldigt mycket (inte minst genom bostadsköp här i Sverige) Sverige har en total skuld som är 350 % av BNP i dagsläget, varav den största delen är privata skulder. Foss menar vidare att en orsak till att vi har en kredit- och skuldkris nu är för att de som upplevde 30-tals kraschen nu nästan alla har dött, vilket gör att vi kan tänka: "det är annorlunda den här gången". Det politiker har försökt göra hittills för att förhindra att bubblan brister är att ge ut mer lån och stöd - helt enkelt öka skulderna ännu mer. Detta kommer inte hålla i det långa loppet menar Foss.

Vad kommer då att hända när alla vill ta ut sina pengar samtidigt, exempelvis sälja sin bostadsrätt, eller ha sina räntebetalningar från Grekland? Det blir kaos, för att det underliggande värdet är så mycket lägre än det värde som vi tror att tillgångarna betingar. Det är som hela havet stormar: när alla griper efter sin stol så finns det bara stolar till ett fåtal, de som är sena har inget kvar utom sina skulder. Det som händer också är att de värden som finns, som riktiga pengar, får ett högre värde, deflationen slår in. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är priset som är det viktiga menar Foss, utan vad vi kan betala, kostar en brödlimpa 1 krona, men ingen har så mycket pengar, så är 1 krona en förmögenhet plötsligt. Men borde inte ett lägre jämviktpris uppstå då? Nej menar Foss, inte på kort sikt då köpkraften faller snabbare än priserna, men på längre sikt faller såklart priserna också.

Det Foss uppmanar till är att sälja av så mycket av tillgångar med ett fiktivt värde, som en bostadsrätt, eller i alla fall betala av lånet på det. Att vara skuldfri är hennes mantra. I Sverige följer våra skulder med oss så länge vi lever, så en skuldfälla kan vara farlig om vi har deflation, samtidigt som våra inkomst sjunker.

Oavsett om det domedagsscenario som Foss målar upp infrias, så tycker jag i alla fall det är klokt att stå på sidan och INTE äga sin bostad eller aktier nu när dessa indikationer är så starka.

fredag 19 augusti 2011

investera eller amortera?


Som medlem i unga aktiesparare sen några år har jag tilltalats av aktieinvesteringar som sparandeform av flera skäl. Dels är det kul att äga något som jag tror på, och att få använda sin analysförmåga för att hitta rätt aktier. Men med den pågående börskraschen (och även innan) har jag börjat tvivla på börsen som investeringsform allt mer. Tidningen aktiespararen verkar sakna svar och vettiga analyser på varför börsen går ner, trots att det har hängt i luften i alla fall 3 månader enligt min analys (inspirerad av bloggare som cornucopia?).

Jag har sålt mitt lilla innehav innan den värsta nedgången, men lite för mycket spekulerande på kortsiktiga uppåtrekyler gav mig en förlust. Dessutom köpte jag lite mindre poster i Fortum och EON. Detta var ju dömt att misslyckas, men jag ser det som läropengar. Det jag borde ha gjort är att följa min magkänsla och ta negativa positioner, men min likvid är så pass liten att det inte skulle ge några större vinster, trots en större uppgång nu i augusti.

Nu är jag helt likvid, vilket känns som ett bra beslut, då jag har bestämt mig för att det bästa jag kan göra är att börja amortera på min ganska rejäla CSN-skuld. Räntan är i år drygt 4 %, vilket ett sparkonto inte kan slå, och synnerligen inte börsen heller. Konstigt att jag inte har tänkt på detta tidigare. Men lever vi i ett samhälle som har haft historiskt låga räntor, en låne-kultur och en i stora delar god börsutveckling blir man lätt förblindad. Så pengarna åker in på sparkontot för tillfället och går förhoppnings snart in till CSN. Men det känns bra att hålla en viss budget också så lite mer sparat är klokt innan jag ger CSN lite pengar.




Mitt mål för 2011 i sparande är 30 tkr.

Just nu ligger jag på 21,2 tkr - en liten nedgång från förra månaden som kan förklaras av semestertider med ökande utgifter. Budgetdisciplinen har ju varit sådär :) men det tar jag snart igen!

Jag misstänker att de flesta som sparar i aktier gör det med pengar man kan förlora och därför ofta redan har amorterat av sina lån - eller är det många, mig inräknad, som har avstått att amortera extra på sina lån?

onsdag 15 juni 2011

min sparstrategi

Jag tycker överlag att det ekonomiska läget ser ganska dystert ut. Finanskrisen i USA har fortfarande effekter på den amerikanska ekonomin med hög arbetslöshet och en begynnande inflation. Kollade in filmen överdos ikväll och det ser onekligen ut som att den låga räntan i USA tillsammans med stora stödpaket kan ha bäddat för en ny stor finanskris.

Vi i Sverige har sett bostadspriserna öka mycket snabbt och cornucopia? menar att vi står inför en krasch på bostadsmarknaden framöver. Jag håller med honom om mycket men tror samtidigt att det inte alls kommer att gå lika illa som på 90-talet om det inte sker en stor krasch globalt. Men jag är glad att jag inte har köpt eller planerar att köpa en dyr bostadsrätt just nu, hellre bor jag i sketen studentkorridor i andra-hand. Mina föräldrars förlustaffär på 90-talet har lärt mig att räntan kan gå upp MYCKET och att det är väldigt jobbigt att sälja med förlust.

Har sålt lite ur min depå på aktieinvest, mest för att rensa upp (det var små andelsposter). Men också för att jag inte känner för att sitta på så mycket aktier just nu. Tänkte sätta det mesta på mitt sparkonto hos marginalen framöver och fortsätta köpa min aktieindexfond topp sverige och börja spara i något mer investmentbolag.

J

söndag 12 juni 2011

ekonomiskt macho

Det är såklart tufft att ha en bra ekonomi som ger trygghet. Mitt mål med sparandet är just att ha en ekonomiskt trygghet idag och i framtiden - att vara en man när det kommer till ekonomi. Jag menar inget djupare med det och tycker såklart inte att det är typiskt "manligt" att vara familjeförsörjare. Jag ser det istället en morot för att skaffa mig goda ekonomiska vanor.

Jag pluggar i dagsläget till civilingenjör och läser en kandidat i företagsekonomi. Jag är troligen klar till oktober i år. En konsekvens av mina ambitiösa studier är en ganska stor studieskuld på cirka 300 000 (300 k). Mitt privata sparande ligger just nu på drygt 15 k. Mitt mål för 2011 är ett privat sparande på 25 k, vilket jag tror jag kommer att slå. Nyckeln till framgång är realistiska mål tror jag :)





Hur sätter ni era sparmål?

första steget mot ett bättre liv

Jag gillar att fundera över de stora livsfrågorna: karriär/inte karriär, relation/singelliv, konsumera/spara, varasnäll/varaond osv. En privilegie jag haft som student tror jag.

Min slutsats? Pengar är inte viktigt för lyckan. Men....

Jag har alltid gillat ekonomi och sparande och även om jag hellre prioriterar vänner framför karriär/jobb, så är pengarna alltid där. Därför tänkte jag börja skriva om mitt eget sparande, men också om ekonomi i stort och filosofiska aspekter på ekonomiska frågor och pengar.

Det här blir roligt.

Lev livet så länge!

Johan